Visst minns ni kopparna jag har från Marimekko?
Nu har dom fått sällskap av en liten skål, som har visat sig vara i ett alldeles perfekt format när man bara är sugen på lite fil. Typ till mellanmål eller så.
Nu finns det dessutom ganska många fler svenska webbutiker som säljer delarna från servisen, och det är ju bra.
T.ex:
Butiken Förr
4her
Design online
Tehuset Java
Ni får gärna fylla på med fler tips om ni har.
2010-08-30 22:57 | Tips | 11 kommentarer »
Det man lovar ska man hålla.
I inlägget om de svarta ribborna lovade jag att ni skulle få se vad det blev.
Så håll tillgodo!
Förresten.
Heter det farstukvist eller förstukvist?
Och tusen tack till svågern som hjälpte till med snickrandet!
2010-08-29 23:04 | Hemma hos oss | 34 kommentarer »
Efter jul och efter sommar är det alltid samma tryck på nystart. Det är reklamblad för träningskläder och annonser i tidningarna om att de nya träningstiderna har kommit.
Och visst spänner det lite extra i midjan på jeansen och visst finns det där dåliga samvetet över allt man unnade sig både i stillhet och i matväg. Åtminstonde för mig.
Så återigen (för hundrade gången) har jag börjat mitt nya liv!
Inga godsaker under veckorna, och mer målmedveten rörelseaktivitet.
Jag har den stora förmånen att min arbetsgivare sponsrar med träningskort, och ni som har varit på Iksu Spa förstår säkert min förtjusning. Där är underbart att vara, både för kropp och själ.
Nu återstår dock den största utmaningen – att det här ska bestå.
Någon som har några bra knep att ta till när sötsuget och latheten börjar pocka på om några veckor framöver…?
2010-08-28 12:17 | Allmänt | 5 kommentarer »
Man behöver inte ha en snygg handstil för att märka upp sina burkar så att det blir läsbart med lite klass. Det går lätt att fixa med en skrivare och en vattenfast penna.
Man skriver helt enkelt ut den text man vill ha, med lämpligt typsnitt och så tejpar man fast det på insidan av en genomskinlig burk. Sedan är det bara att fylla i med pennan och så vips tror kanske alla att man faktiskt har så där snygg handstil alldeles utan hjälp! 
2010-08-25 9:18 | Tips | 33 kommentarer »
Ibland känns det som om man ska gå sönder invärtes för all denna oro som snörper åt strupen och som maler i magen.
Lillebror är inte så liten längre. 10 år är passerade och han har nu gått in på sitt 11:e. Det har varit paket och uppvaktning i helgen, och han har varit så glad, så glad.
Något fritids går han inte längre på, och idag började skolan igen. Mellan skolan och oss är det sisådär 2 km, och en livsfarlig korsning som alla hans kompisar har fått cykla över det här sommarlovet när dom kommit för att hälsa på. Lillebror själv har dock inte tillåtits göra detsamma – pga mig. Jag har helt enkelt varit för rädd att något skulle hända. Hans pappa tycker dock att det är dags nu. Och lillebror själv med förstås. Han har förstås noterat att det bara är han som inte får.
Mammahjärtat som helst hade velat följa sin son över vägen i flera år till, känner sig nedröstad och försöker tycka detsamma som barnet och pappan. Det går inte bra. Ändå sväljer hon all sin oro och går med på att nu är det dags. Men fy tusan vad den där oron ligger kvar och pyr nu. Tänk om jag gjorde fel?
Uppdaterat 2010-09-01: Tjoho! Vill ni veta nå´t bra? Lillebror har fått skolskjuts! 
2010-08-23 11:34 | Allmänt | 16 kommentarer »
