Så här blev det!
Tänka sig att det skulle ta flera år av bearbetning, innan maken föll till föga. Jag visste ju hela tiden att det skulle bli bra – och det blev det ju!

Nu tar det inte längre stopp vid kaklet, istället upplevs köket både djupare och ljusare. Egentligen är foton bara blaha, blaha. Man måste uppleva det för att vara på plats.

Ett stort tack till snälla snickarsvågern som hjälpte till, och snälla svägerskan som så generöst lånade ut honom. 

Till er som är lite nyfikna på de tekniska detaljerna: fönstret är från SP Fönster, 170 cm långt och 40 cm högt (17×4). Modellen heter Balans och är karmfast (ej öppningsbart).

Nu. Äntligen. Är det på gång.
Fönstret har kommit och bästaste snickarsvågern och maken jobbar med att få det klart.

Frun gör vågen och älskar redan sitt nya ljusinsläpp, trots att det inte ens är färdigt.
Fortsättning följer.

Nu så.
Det tog lite tid, men nu är coola Ove inramad.

Han fick hedersplatsen i köket. Kan man inte ligga i kökssoffan, så ska man åtminstone sitta med utsikt över den.

Hemma hos Ann-Louise finns hans kompisar Ulrika Eleonora och Sixten.
Jag kan inte annat än hålla med Ann-Louise – jag gillar också Lisa Bengtssons taxar.

För någon vecka sedan fick jag äntligen ur tummen och såg till att beställa fönstret som vi ska sätta in ovanför diskbänken.
Det kan bli lämpligt göra under semestern tänkte jag.
Haha – vilken miss av mig!

Orderbekräftelsen sa nämligen någonting helt annat. Där talar man om utleverans från fabrik fredag vecka 35. Då är vi alltså en bit in i september innan fönstret hittar hem till oss.
Så. Ni som är rustade med tålamod som räcker till flera – ni får hemskt gärna dela med er till mig. Tack på förhand.

Mest nöjd av allt är jag nog med de nya lamporna, som i neddimrat läge ger alldeles lagom mycket ljus ifrån sig och ett underbart mysigt skuggspel. Bilderna som är tagna på dagen gör dom inte riktigt rättvisa, ni får helt enkelt tro mitt ord.

Vis av lärdom från tidigare inlägg, lägger jag denna gången in en liten produktlista i slutet. Är det fortfarande något ni undrar över, så är det bara att fråga.

Panel: Trend interiörpanel Rough från Moelven
Tapet: View från Boråstapeter
Lampor: Svart porslinssockel med textilsladd från Nud (inköpt hos Lampsladdar.se – en butik vars service jag varmt kan rekommendera), samt glödlampan Light Shadow Line från Orrefors
Kuddar: De randiga är från Bruka Design, elefantkudden från Tradera
Soffa: Mormor och morfars gamla soffa som även användes som säng på den tiden…
Pall: Nils från Ikea

Lillebror är mycket piggare nu, tack för alla omtänksamma krya-på-sig-hälsningar.
(Vit)peppar, (vit)peppar, resten av familjen har så här långt hållit sig friska. Jag och maken har pysslat i köket i helgen – jo, jag har faktiskt också hjälpt till även om det inte syns på just den här bilden.
Nu börjar det bli klart, även om det finns lite finslipning kvar. Jag ska försöka ta några bilder under veckan för er som är nyfikna.

Årets julklapp till alla renoverare borde vara laserpasset! Det är ett hett tips till er som ännu inte har ett. De senaste helgerna har vårat använts till både tapetvåder, panelplankor och gardinstänger. Vem vill inte att det ska bli rakt liksom?

Jag gissar att det har doftat ljuvligt av adventsfika i de flestas kök idag.
Hos oss luktade det tapetklister istället.

Det var verkligen ett välbehövligt tapetbyte. Kökstapeterna har med åren dragit på sig ett antal fettfläckar, ty när det begav sig att välja tapeter förra gången så föll valet på en ganska känslig sort. Inte så smart, men det var just den tapeten och ingen annan, frun i huset ville ha den gången.

Vis av mina misstag har jag nu inhandlat en tapet med hög tvättbarhet; View från Boråstapeter. Eftersom vi ska ha liggande träplank längs ena väggen, så räckte det med två rullar. Men det var på håret hälsar maken.

Samtidigt som han tapetserade så passade jag på att röja i garaget och matförrådet. Så nu sitter vi båda vid varsin dator och konstaterar att vi har fått mycket gjort idag – och att det är väldigt skönt att få sitta ner till slut.

Ha en fortsatt fin 2:a advent!

Väggpanelen i hallen känner sig ensam, och behöver få sällskap i rummet intill. Jag har som vanligt svårt att säga nej, så det får bli en vägg till med den snygga liggande panelen från Moelven. Denna gången i köket. Bakom kökssoffan. Det tror jag kommer att bli helt perfekt!

Och vad glad maken ska bli också, som köpte en såg i somras. Nu får han ju äntligen använda den igen! A win-win-situation liksom.

Stackars Loppan.
Jag stod i köket och fixade med middagen, köttbullar och stuvade makaroner, när hon gick förbi tätt följd av en välbekant (trodde jag) odör. Den fyrfota damen fick förebrående blickar av mig, eftersom jag inte tyckte att det var den mest väl valda platsen att lätta på trycket.

Efter en liten stund började jag dock förstå att jag hade misstagit mig. Har ni någonsin öppnat en förpackning Mamma Scans köttbullar? Då förstår ni säkert min förväxling. Det luktar inte nice kan jag intyga. Och jag som har ett oläst exemplar av Den hemlige kocken hemma, man borde kanske ta och läsa den? Jag gissar att jag isåfall hade stått och rullat mina egna köttbullar till middagen. Uj, uj, uj – nu fick jag dåligt samvete. På en söndag finns ju inga vettiga skäl till att välja genvägar.

Och jag som egentligen bara skulle blogga om lamporna jag fyndade på Mios rea förut i sommar.

Fina kompisen hade plockat sina sista rosenskäror och tagit med till mig när jag fyllde år. De har stått på köksbordet och spridit glädje sedan dess. Idag mellan tuggorna till middagen blev jag vis det allra vackraste sortens skuggspel på blombladen i det varma eftermiddagsljuset.

Det är härligt när de där Kodak-momenten liksom bara trillar i huvudet på en.